Vi måste kraftsamla mot barnfattigdomen
Årets Barnfattigdomsrapport från Rädda Barnen visar att cirka 196 000 barn i Sverige lever i fattigdom. Statistiken visar på en viss nedgång procentuellt mellan 2016 och 2019 men eftersom det finns fler barn i Sverige nu är det absoluta talet högre. Även i Växjö ser vi en svag nedgång men fortfarande lever vart nionde barn, cirka 1800, i ekonomisk utsatthet, det vill säga i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. Fortfarande är det barn som lever med ensamstående mammor som är mest utsatta.
Räkningar som inte kan betalas, regnkläder som har blivit för små, ångesten över tjugan till skolutflykten och frukten som ska tas med till skolan och kylskåp som gapar tomma den 19:e i varje månad. Detta är verkligheten för många barn i Växjö. Barn som lever i ekonomisk utsatthet är oftast smärtsamt medvetna om familjens ekonomiska situation. De har också olika strategier för att dölja det eftersom det ofta förknippas med skam. Att under längre tid leva i familjer där pengarna inte räcker till det allra mest nödvändiga hindrar barns möjligheter till utveckling och deltagande. Det formar barnens förväntningar på framtiden och uppfattningen om sin egen tillhörighet i samhället.
En av de absolut viktigaste frågorna är att barnens föräldrar har ett jobb att gå till om de inte har det. Det finns dock även barn som lever i familjer där inkomsten på pappret inte är låg, men där föräldrarna tidigare i livet kanske haft en situation så att de nu har skulder att betala av på eller löneutmätning. Dessa syns inte i statistiken
Politiken på alla nivåer måste visa handlingskraft och arbeta mot en nollvision. Fram tills dess måste vi bedriva en politik som lindrar effekterna av ekonomisk utsatthet för barnen. Den socialdemokratisk ledda regeringen har de senaste åren bland annat höjt barnbidrag och underhållsstöd och avsatt pengar till kommunerna för gratis sommarlovsaktiviteter, men mer måste göras.
Socialdemokraterna i Växjö har motionerat i kommunfullmäktige flera gånger om olika sätt att lindra konsekvenserna för de utsatta barnen. Förskola och skola måste fånga upp barn i utsatthet tidigt och självklart ska skolan vara helt avgiftsfri – inga dolda avgifter. Ingen unge ska behöva känna sig utanför på grund av föräldrarnas ekonomi. Vi vill inrätta en fritidsbank så att fler barn kan prova på olika aktiviteter, sommarlovskort för unga i kollektivtrafiken, ta bort hinder för kommunala sommarlovsjobb, hålla avgifter för kultur- och fritidsaktiviteter låga för barn, återinför taket för kulturskolans avgifter. Detta är exempel på förslag som vi har lagt i Växjö kommun men som den moderatledda majoriteten har sagt nej till.
Vi har också föreslagit att Växjö kommun ska ha en nollvision gällande barnfattigdom och att Växjö kommun ska ta fram en handlingsplan för en jämlik barndom men vi får tyvärr inte gehör här heller av den moderatledda majoriteten.
Vi vet att ekonomisk utsatthet leder till sämre skolresultat, sämre hälsa och kortare livslängd. Det finns också en tendens att barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd i högre grad än andra hamnar i samma situation som vuxen. Detta måste vi bryta. Att avskaffa barnfattigdom handlar om politisk vilja och om prioriteringar. För att nå det krävs fler jobb, bättre skyddsnät och en politik som tar hänsyn till alla barn.
Socialdemokraterna i Växjö är redo att kraftsamla tillsammans med andra partier för att alla barn ska känna framtidstro. Växjö har flera skrivningar i hållbarhetsprogrammet, till exempel att ”vi ska säkerställa att jämlika och jämställda livsvillkor och trygghet är en självklarhet för alla”. Är det inte dags att göra slag i saken? Vi utmanar återigen de andra partierna om en handlingsplan för en jämlik barndom. Vilka är med?
Malin Lauber (S) kommunalråd i opposition
Julia Berg (S) oppositionsledare i omsorgsnämnden
Senast uppdaterad: onsdag 29 december 2021
