Ta kampen mot hatet och fördomarna
För många av oss är Pride musik, jubel, konfetti, glitter och regnbågsflaggor som blandas ihop i ett surr av glädje. Det är folkbildning i dess renaste form med seminarium, träffar och samtal där Växjöbor möts över alla gränser. Pride är dock mycket mer än en fest.
Det är också en stark uppställning från civilsamhället, det offentliga, politiska partier och näringsliv som tillsammans krokar arm och står för det mest naturliga av allt. Nämligen alla människors rätt att vara sig själva och alla människors rätt att älska.
Det är en rättighet som inte är självklar för alla, vare sig i Växjö, Sverige eller runt om i världen.
Liksom förra året kommer vi att sakna paraden, den stora finalen på Prideveckan. Vi kommer att sakna att träffas fysiskt för möten, mingel och kramar. Självklart kommer vi att manifestera på andra sätt och än en gång visar föreningen Växjö Pride att vi kan samlas under regnbågsflaggan även under en pandemi.
Det kan vara dystert för hbtqi-personer i Växjö och i Sverige. Tyvärr väljer fortfarande många att dölja sin sexualitet i skolan. Våld, trakasserier och kränkande behandling är vardag och självmordsförsök är vanligare bland hbtqi-personer. Mer än hälften av alla unga homo-, bi- eller transsexuella uppger att de blivit bemötta på ett kränkande sätt och deras förtroende för det offentliga Sverige är lågt. Det är ett hot mot likvärdigheten i samhället.
Vad händer med tilltron till vårt samhälle när vi som möter det, möter det på olika villkor? När alla inte upplever att de får hjälp och stöd? Hur kan vid då skapa ett samhälle som håller ihop?
I stora delar av världen är det inte tillåtet att älska vem man vill eller ens manifestera rätten att få göra det. Att vifta med en regnbågsflaggan kan leda till fängelse, att öppet visa sin sexualitet kan leda till döden. I Ryssland, Uganda och i cirka 70 andra länder runt om i världen finns lagar mot homosexualitet. Polen beskrivs som ett av de värsta länderna i Europa för hbtq-personer att leva i. Från Växjö till Polen är det ungefär lika långt som till Stockholm.
Vi ser hur högerextremismen får ett allt starkare fäste i Europa. Denna utveckling hotar allas vår frihet. Hbtq-personers psykiska ohälsa, förföljelser och en framväxande högerextremism hänger ihop. Det är ett faktum som visar att det många av oss tar för självklart det vill säga demokrati och rätten att leva fria liv, måste återerövras varje dag, i varje generation.
Prideveckan är en vecka av 52. En vecka då vi kanske känner hopp och glädje och tar kampen för det öppna samhället och kampen för alla människors lika värde. Låt oss ta med oss det när vi varje dag alla veckor tar kampen mot hatet och fördomarna.
Malin Lauber (S), kommunalråd i opposition